Annons

Föräldrar planerar friskola

Redan i höst kan Bjärsjölagård få en egen skola. En grupp föräldrar hoppas starta en friskola på Beritslund för barn mellan sex och tolv år.
Sjöbo • Publicerad 19 mars 2004

-Vi håller som bäst på att författa en ansökan till Skolverket, berättar Camilla Gunnarsson, ordförande i den styrelse som bildats för den framtida friskolan. -Egentligen är vi lite sent ute, eftersom ansökan helst ska lämnas in drygt ett år i förväg. Men vi hoppas få någon sorts dispens att starta ändå, vi vet att även föräldrarna i Tryde var sent ute med sin ansökan. Tanken på en friskola väcktes när Sjöbo kommun beslutade att lägga ner Brandstads skola. -Vi skickade ut en förfrågan till alla föräldrar som har barn i Brandstads skola samt på förskolorna i Bjärsjölagård och Brandstad. Och gensvaret blev jättebra. Majoriteten av föräldrarna skulle vilja placera sina barn i en friskola, berättar Camilla Gunnarsson. -Mycket var dock oklart när vi skickade ut den förfrågan, bland annat visste vi inte vilken lokal vi skulle använda. Vi visste ju att Brandstads skola skulle användas som resursskola. När det sedan stod klart att Beritslund skulle bli ledigt, bestämde sig föräldragruppen för att försöka använda den. Och kommunen var positiv till förslaget: istället för att sälja Beritslund kommer man nu att hyra ut lokalen till friskolan. Någon ny förfrågan har inte skickats ut till föräldrarna sedan man bestämt sig för att lägga skolan i Bjärsjölagård. -Det kan innebära att vissa föräldrar, som bor i närheten av Brandstad, hoppar av. Men det kan också innebära att andra kommer till. Många barn bor ju i Bjärsjölagård, säger Camilla Gunnarsson. Till en början tänker man ta emot barn från förskoleklass till årskurs fyra, och till hösten hoppas man på ett fyrtiotal elever. Fullt utbyggd kommer skolan sedan att rymma F-6 och 60-70 barn. -Vi kommer att likna Brandstad så till vida att vi är en liten skola. Men eftersom vi har F-6 blir det ändå annorlunda, säger Camilla Gunnarsson. Till en början tror hon att det kan bli lite kärvt att få ihop ekonomin. Skolan bekostas via skolpengen, en vissa summa per elev, som hemkommunen betalar via så kallat interkommunalt bidrag. Ju färre elever, desto lägre bidrag. -Vi kanske kan lösa vissa saker genom att föräldrarna till exempel tar ansvar för en del av städningen, säger Camilla Gunnarsson. När skolan växt in i sin slutliga form, tror hon dock inte att ekonomin kommer att bli bekymmersam. Skolan ska styras av en ideell förening och pedagoger kommer att anställas. En av dem får det övergripande pedagogiska ansvaret. Friskolan ska vara självständig och inte ha någon särskild pedagogisk inriktning. Det kommer också att finnas fritidsverksamhet knuten till skolan. -Tyvärr kommer vi inte att kunna erbjuda skolskjuts för de barn som går här, inte de första åren i alla fall, säger Camilla Gunnarsson. Den kostnaden måste skolan själv stå för, och det har vi inte möjlighet till. -Men många barn kommer att gå på fritids, och hämtas och lämnas därför ändå av föräldrarna. Hela Beritslund ska användas av skolan och fritidshemmet, och maten kommer man att köpa utifrån, eventuellt i samarbete med förskolan i Bjärsjölagård. Camilla Gunnarsson och de andra sex föräldrarna i styrelsen hoppas att Skolverket ger sitt tillstånd redan till hösten. -I annat fall arbetar vi vidare och tar sikte på hösten 2005, säger hon.

Britt Risberg britt.risberg@allehandasyd.se
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons