Annons

Orsasten räddar Övedskloster

Med sina fasader prydda av röd sandsten är Övedsklosters slott unikt. Men sandstenen är också förgänglig och vittrar sakta sönder. En första räddningsinsats görs nu för det som är allra mest hotat: portalen till borggården.
Övedskloster • Publicerad 8 oktober 2016
Hans och Johanna Ramel hoppas att porten in till Övedsklosters borggård ska återfå sin forna glans våren 2018. Först ska all sandsten lagas och fogas samman, och nya bitar ska tillverkas av sandsten från Orsa - den sandsten som är mest lik den gamla Övedsstenen.
Hans och Johanna Ramel hoppas att porten in till Övedsklosters borggård ska återfå sin forna glans våren 2018. Först ska all sandsten lagas och fogas samman, och nya bitar ska tillverkas av sandsten från Orsa - den sandsten som är mest lik den gamla Övedsstenen.

Stenar som bröts och formades i Öved för 250 år sedan ligger nu på gräsmattan framför Övedskloster. Släktvapnen, kronan och många andra delar är systematiskt uppställda, i väntan på att renoveras och så småningom återfå sin plats vid ingången till borggården.

– Sandsten hade ju fördelen att den var lätt att forma. Men det var samtidigt en skör sten. Allt som är sandsten här på Övedskloster är ganska vittrat nu, konstaterar Johanna Ramel, som driver Övedskloster tillsammans med maken Hans Ramel.

Annons

Förra sommaren gjordes en stor kartläggning av all sandsten på slottet.

– Det visade sig att det mesta var i ganska dåligt skick. Sandstenen skiktar sig och släpper från väggen, säger Hans Ramel.

På 1990-talet byttes vissa stenar ut mot nya - det syns bland annat runt ingången till slottet - men nu behöver det göras mer. Att få all sandsten utbytt eller lagad skulle kosta tiotals miljoner kronor, och Riksantikvarieämbetet beviljade inga bidrag nu. Så länsantikvarien och Övedskloster enades om att satsa på det som var i allra sämst skick: portalen.

– Den var en säkerhetsrisk. Alternativet hade varit att spärra av ingången, säger Hans Ramel.

Med hjälp av expertis från länsantikvarien, Sweco och Stucco Maestro har nu arbetet påbörjats. De delar som behöver bytas, kommer att ersättas av sandsten från Orsa, eftersom Öved inte längre har något stenbrott. Orsastenen är den som liknar Övedsstenen mest, och den kan också komma att färgas till rätt nyans.

Arbetet beräknas ta tre år och kosta 1,5 miljoner kronor.

På sikt vill paret Ramel åtgärda även andra delar av slottet.

– Läget kommer att bli mer och mer akut, och man lämna ifrån sig Övedskloster i ett gott skick till kommande generationer, säger Hans Ramel.

Hans och Johanna Ramel tror att Riksantikvarieämbetet kommer att bevilja bidrag till en större renovering så småningom.

– Övedskloster är ett byggnadsminne, och unikt i sitt slag. Det är ju de värdena som gjort att Övedskloster tillåts fortsätta vara fideikommiss, konstaterar de.

Annons

Britt Risberg

En mängd ornament och dekorationer pryder portalen. Alla har plockats ner för att restaureras.
En mängd ornament och dekorationer pryder portalen. Alla har plockats ner för att restaureras.
Portalen pryds bland annat av Lewenhaupts och Ramels släktvapen, de första innehavarna av Övedskloster.
Portalen pryds bland annat av Lewenhaupts och Ramels släktvapen, de första innehavarna av Övedskloster.
När ornamenten i sandsten reparerats, ska portalen in till Övedskloster åter se ut som den gjort i över 200 år. Foto: Tomaz Jönsson
När ornamenten i sandsten reparerats, ska portalen in till Övedskloster åter se ut som den gjort i över 200 år. Foto: Tomaz Jönsson
Sandstenen vittrar sönder på många ställen.
Sandstenen vittrar sönder på många ställen.
Fakta

Öveds sandsten

Öveds sandsten användes först som slipsten, och 1753-1775 som byggnadssten på Övedskloster.

I slutet av 1800-talet blev den röda sandstenen i ropet och då öppnades ett nytt brott i Öved. Snart kläddes ståtliga byggnader som tingshuset i Sjöbo (nuvarande kommunhuset), Grand Hotel i Lund och Kungliga posthuset i Stockholm med Övedssten.

I en broschyr från förra sekelskiftet sägs att sandstenen på Övedskloster "har motstått atmosfärens inverkan på ett ypperligt sätt. Ornamenter och mejselhugg stå ännu i dag lika tydliga och färgen lika friskt röd som vid uppsättandet".

Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons