Så ska matsvinnet minska i kommunen – mätningar ska genomföras regelbundet

– Maten ska ätas upp! sammanfattar hon den målsättning som kommunens måltidsverksamhet arbetar efter.

Just nu håller en kostpolicy på att antas politiskt. Där slås fast att matsvinnet ska vara mindre än tio procent till år 2034. Men kostchefen menar att det kommer att gå betydligt snabbare att nå det målet.

– Det är en tid sedan vi skrev kostpolicyn, och den ska också revideras varje mandatperiod, förklarar hon.

Utbildningar, nya tillagningsmetoder och samarbete med annan personal inom kommunen ska göra att matsvinnet blir minimalt. Att komma ner till noll är dock omöjligt eftersom allt räknas in i de mätningar som görs enligt Livsmedelsverkets mall, även sådant som bananskal, morotsskal och kycklingben.

Sjöbo har gjort egna mätningar av matsvinnet inom framför allt skolor och förskolor, och i våras deltog man i en nationell undersökning, tillsammans med de andra kommunerna i Sysav.

För första gången mättes då hur mycket mat som gick till spillo inom äldreomsorgen.

– Där blev vi glatt överraskade. Vi trodde att svinnet skulle ligga på 20-25 procent, men till lunchen visade det sig vara 15 procent, förklarar Eva Bramsvik-Håkansson.

Vid kvällsmaten var det dock mer mat som kastades: en dryg fjärdedel. Det svinnet uppstod dock inte i köken, utan det blev kvar på tallrikarna. Personer som kanske varit sjuka och svaga har helt enkelt inte orkat äta så stora portioner som de blivit serverade.

– Vi ser att man är mer hungrig till lunch, och trött när det närmar sig kvällen. Därför ska vi fokusera mer på näringsriktiga mellanmål under hela dagen inom vård och omsorg och minska på portionerna på kvällen, säger Eva Bramsvik-Håkansson.

Inom skolorna har mätningarna visat att matsvinnet legat på 12-14 procent, och på förskolorna under tio procent.

Enligt Eva Bramsvik-Håkansson har verksamheter med egna tillagningskök lättare att se till att ingen mat kastas. Där känner kökspersonalen till hur mycket mat som går åt.

– Vi komponerar matsedlar efter vad våra matgäster efterfrågar, även om vi ibland även utmanar med nya rätter. Maten lagas också efter hand, vi kokar till exempel inte all potatis samtidigt. Och när vi märker att kundunderlaget börjar trappa av, så kyler vi snabbt ner den mat som inte serverats.

Kökspersonalen försöker använda så mycket som möjligt av råvarorna – exempelvis så skärs broccolistammen ner i olika rätter, och torrt bröd kan bli frasiga brödkrutonger till salladsbuffén.

Skolelever i Sjöbo deltar också i tävlingen Rester-kocken, som handlar om att tillaga mat av rester.

– På så sätt kan barnen också lära sig att göra något åt matsvinnet där hemma.

Precis som inom äldreomsorgen ska maten på skolorna anpassas till aptiten, resonerar kostchefen.

På måndagar, och när det serveras någon favoriträtt, lägger barnen ofta upp stora portioner – som de inte alltid orkar äta upp.

– Det är en pedagogisk uppgift att få barnen att ta lagom mycket mat och sedan ta mer en andra omgång.

Mätningarna av matsvinnet i Sjöbo kommun ska fortsätta, och Eva Bramsvik-Håkansson hoppas på allt bättre resultat.

– Det handlar både om miljö och ekonomi, säger hon.