Sjöbo enda kommun utan miljonunderskott
– Vi har varit tvungna att lägga ett sparbeting på närmare tio miljoner kronor för att klara det, säger Ann-Christin Walméus, ekonomichef i Sjöbo.
Lågkonjunkturen har slagit klorna i den kommunala ekonomi med ökad arbetslöshet, sjunkande skatteinkomster och ökade kostnader för försörjningstöd som följd. Flera analytiker räknar med att regeringen i den kommande vårpropositionen beslutar om ytterligare stöd, men några beslut i den riktningen är inte fattade. Ekonomerna i Skurup, Ystad, Tomelilla och Simrishamn räknar inte med några under. Däremot med kraftiga underskott i de kommunala budgeterna åren närmast efter 2010.
Med hjälp av ett tillfälligt statsbidrag klarar de dock ekonomin utan några mer drastiska förändringar 2009 och 2010. Om inte staten öppnar sin kassakista för 2011 och 2012 stundar betydligt bistrare tider.
Kravet på äldreomsorgen ökar, riksdagen har beslutat om en utbyggd förskola från mitten av nästa år, lönerna stiger sannolikt, inflationen lika så och troligen lär den extremt låga räntan så sakteliga börja klättra uppåt igen.
Skatteintäkterna väntas samtidigt vända upp åt något i takt med att sysselsättningen ökar igen 2011. Det räcker dock inte på långa vägar för att klara av den kommunal verksamheten. Bakom den förhållandevis goda ekonomin i Sjöbo döljer sig stora strukturella förändringar.
Kommunen ska sälja de fastigheter som förvaltningarna huserar i till det helägda bostadsbolaget. Dit förs också städverksamheten. Dessutom bolagiserar kommunen sin elhandel i form av ett nybildat helägt aktiebolag.
Resultatet för 2010 landar därför på 111 miljoner kronor plus. Efter att reavinstskatten klarats av – och med det tillfälliga konjunkturstödet från staten på 13,6 miljoner kronor inräknat – återstår ett överskott i budgeten på 23 miljoner kronor. Kommunallagen inte tillåter att överskott flyttas från goda till dåliga år.
Bolagiseringen med åtföljande överskott genomförs därför i ett lämpligt läge. Kommunen hade i annat fall haft ett underskott i budgeten tio miljoner kronor 2011 och 5,8 miljoner kronor 2012.
– Sveriges kommuner och landsting vill ju se 2010 och 2011 tillsammans. Har vi ett plus på 12,5 miljoner kronor för 2010, så kan vi ju klara ett minus på lika mycket 2011. Då är vi inte så långt ifrån, säger Marcus Nilsson, ekonomichef i Ystad. Kommunernas förmåga att hantera intäkter och kostnader är i förhållande till den privata företagsekonomin begränsad.
I princip är de hänvisade till förändringar i skatte- och avgiftsuttag samt till variationer i antal anställda. Hur underskotten i de sydöstskånska kommunerna ska hanteras är en politiska fråga.
Väljer politikerna att täcka hela underskottet med höjd skatt motsvarar det mellan en krona i skattehöjning i Skurup till 30 öre i Tomelilla. Väljer man i stället att minska antalet anställda handlar det om mellan 40 och 45 i Simrishamn till åtta förlorade tjänster i Tomelilla. Totalt står i så fall cirka 140 kommunala tjänster på spel i Sydöstskåne.
Gemensamt för ekonomicheferna i sydöst är en önska om snabba besked från statsmakterna när det gäller fortsatta stödpengar. Dessutom drömmer flera av dem om att kunna föra över pengar från goda åren till de lite sämre. En dröm som regering och riksdag hittills inte velat uppfylla.
