Annons
Nyheter

Vaccinet förstörde hennes liv

Tre veckor efter att Smygebon Ann-Christin Fransson vaccinerat sig mot svininfluensan började hon må dåligt. Idag, två år senare, kan hon inte prata och knappt äta eller dricka. Nu riktar hon, och ett 80-tal andra drabbade, stark kritik mot både Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.
Nyheter • Publicerad 9 december 2011
Ann-Christin Fransson är en av många som menar att vaccinet mot svininfluensan gjort henne sjuk. En form av ALS som koncentrerar sig på musklerna runt tungan gör att hon tappat talet. En rad hjälpmedel gör att hon ändå kan uttrycka sig. "All hjälp som jag fått från Trelleborgs lasarett har varit toppen", menar hon.
Ann-Christin Fransson är en av många som menar att vaccinet mot svininfluensan gjort henne sjuk. En form av ALS som koncentrerar sig på musklerna runt tungan gör att hon tappat talet. En rad hjälpmedel gör att hon ändå kan uttrycka sig. "All hjälp som jag fått från Trelleborgs lasarett har varit toppen", menar hon.Foto: Tomas Nyberg

Vården för de vaccinskadade är obefintlig. Det menar gruppen Livet efter sprutan där Ann-Christin Fransson är medlem. I gruppen ingår ett 80-tal personer, från tonåringar till pensionärer, som alla upplever att de blivit sjuka av vaccinet Pandemrix.

Under hösten 2009 uppmanades alla att vaccinera sig mot svininfluensan som då spred sig över världen. Ann-Christin Fransson tvekade aldrig att ta sprutan.

Annons

– Vi hade planerat en resa till Thailand i januari och jag ville ju inte få influensa medan vi var där. Och så gjorde jag det för barnbarnens skull, så att jag inte skulle smitta dem.

Men istället för att hon höll sig frisk dröjde det bara tre veckor innan de första besvären, i form av hosta och heshet, dök upp. Kort därefter började hon tappa ord.

– Jag kunde liksom inte uttrycka mig som vanligt.

Efter flera turer inom vården fick hon en remiss till neurologen. I april 2011, nästan ett och ett halvt år efter att Ann-Christin Fransson fått sprutan med Pandemrix, ställdes en diagnos. Hon har ALS-Bulbär, som koncentreras till talet och sväljförmågan.

– Det blev en chock för mig, min man och våra barn. Jag har hela tiden hävdat att det kom efter att jag hade fått den här Pandemrix-sprutan.

Ann-Christin Franssons läkare har anmält fallet, men fortfarande har hon, i likhet med många av de andra medlemmarna i Livet efter sprutan, inte fått en fullständig diagnos. Därför syns de heller inte i statistiken över hur många som drabbats av biverkningar efter att de vaccinerat sig mot svininfluensan.

– De flesta av oss har den gemensamma erfarenheten att sjukvården stått handfallen och frågande inför det som drabbat oss, säger Eksjöbon Marie Almquist som startade gruppen.

Nu har nätverket i en skrivelse till Socialstyrelsen uppmanat myndigheten att ta problemen på allvar.

– Vårt mål är att vi ska få en diagnos kopplad till vaccinet, att vi ska få vård, att vi ska erkännas av Läkemedelsverket och Socialstyrelsen och att vi ska få ersättning, säger Marie Almquist.

Enligt henne vaccineras numera ingen med Pandemrix.

Annons

– Vaccinet har fått en officiell "åldersgräns" på 18 år, men de läkare jag pratat med menar att man inte ger det till någon. Det anses alldeles för riskfyllt. Men för två år sedan gav man det till alla från sex månaders ålder, säger Marie Almquist.

Många gånger efter vaccinationen i november 2009 har Ann-Christin Fransson frågat sig varför hon tog sprutan.

– Det är nog många i vårt land som har ångrat det. Vad var det i den, arsenik och andra gifter? Jag kan inte vara med i vårt sociala liv längre och vill helst inte gå på någon restaurang eftersom jag har ett bordsskick som jag inte kan styra. Detta och en massa annat missar jag i resten av mitt liv.

Idag uttrycker Ann-Christin Fransson sig med hjälp av kroppsspråk, hjälpmedel som läser upp det hon skriver och datorn. Exakt hur framtiden ser ut är det ingen som vet. Hennes form av ALS verkar endast påverka musklerna runt tungan. Hon tar en bromsmedicin som tycks hjälpa och hoppas att förmågan att svälja inte ska bli sämre än vad den är idag.

– Jag vill ju verkligen få vara med länge till, säger hon.

Louise Löfgren
Fanny Johansson
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons