Där den anställde själv sätter lönen
– Jag förstår att det kan låta konstigt, men det handlar om att människan utvecklas i tron på sig själv, säger Yngvar Naess, vd på Sting reklambyrå i Skurup.
Det var när han läste marknadsföring i Oslo som han fick höra talas om brasilianaren Ricardo Semler, vd och ägare av industriföretaget Semco. Där lät han de anställda själva sätta sina löner och bestämma arbetstiderna.
– Han lät också en plats vid varje styrelsesammanträde vara öppen för som vem som helst i företaget. En städerskas röst väger lika tungt som en styrelsemedlems, berättar Yngvar Naess.
En trappa upp i lokalerna på Södergatan är stämningen god och skämtsam. Sedan starten 2009 har Yngvar Naess anställt den grafiska designern och projektledaren Maria Hultgren, webbutvecklaren Kennet "Nille" Nilsson och copywritern Tove Hansson.
– Jag ville ha en företagskultur som sköter sig själv, och då gäller det att alla måste ha samma filosofi, säger Yngvar Naess som låter alla säga sitt vid till exempel rekrytering av nya kollegor.
Maria Hultgren håller med.
– Det handlar också mycket om att vi känner oss jämlika med Yngvar, trots att vi inte är delägare. I och med att vi allihop tar del av omsättningen varje månad vet vi vad vi har att förhålla oss till, säger hon.
– Ja, det går ju inte att sätta för hög lön, då går det ju inte runt, säger Kennet Nilsson.
En stor del till valet att låta de anställda sätta sina egna löner är att Yngvar Naess tror på att ge dem ett stort eget ansvar, att de motiveras till att göra sitt bästa i relation till sin lön.
För Kennet Nilsson har företagets filosofi fått honom att prestera bättre än på tidigare arbetsplatser.
– Jag har blivit mer kreativ, även utanför jobbet, och söndagsångesten jag kunde ha förut är helt borta nu, säger han.
Ingen av dem tror att det finns risk för att någon blir för girig och sätter för hög lön på sig själv.
– Jag tror inte det kommer att hända. Och om man sätter en hög lön måste man ju se till att vi får in de pengarna. Eftersom alla vet om hur det går för företaget kan man ta ut lön utefter det, säger Yngvar Naess.
– Det blir snarare så att vi peppar varandra att ge sig själv lite mer i lön vid löneförhandlingarna, säger Maria Hultgren.
Modellen är inte helt vanlig i Sverige.
– Jag har aldrig hört talas om det tidigare, men det är nog vanligare bland mindre företag och i pr-branschen där man är kundberoende och måste skapa ett engagemang, säger Peter Isling, presschef på Svenskt Näringsliv.
Yngvar Naess tror att många företagare nog tycker att filosofin är lite läskig.
– Men man måste våga testa fullt ut. Det fungerar!
Elin Samuelsson
