Det är spelarna – inte tränaren det är fel på
Ny tränare. Men samma gamla slarv.
Tyvärr, alla ni som hade hoppats på en omedelbar effekt av IFK Ystads tränarskifte.
Effekten uteblev.
Skånederbyt mot H 43 sällade sig i stället till den samling av hafsmatcher som skickat laget till en oväntad plats i tabellträsket. I slutändan är det spelarna och inte tränaren som måste ta ansvar ute på planen. Det spelar liksom ingen roll vilken tränare IFK Ystad sätter på huk vid sidlinjen så länge spelarna slänger bollen rakt i glupska motståndarhänder, skickar passningar upp på läktaren och trampar över i fria lägen.
IFK Ystad är ett stressat lag. Spelarna saknar självförtroende och är synbart plågade av den magra höstskörden. Det är nervösa händer som passar bollen till varandra, man konstrar till det och har uppenbara problem att få någon rytm i spelet. Det enkla blir svårt.
En gammal hedersregel, som egentligen gäller för all idrott, är att det måste kämpas extra hårt i de stunder man inte får något gratis. I det avseendet gjorde IFK Ystad ett uppriktigt försök mot H 43. All heder för det. Ett underläge på fem bollar hämtades in och när mindre än en kvart återstod var det mycket som tydde på att Marko Tanaskovic skulle skjuta laget ur knipan. Marko gjorde både 22–21 och 23–22 och visade med hela sitt kroppsspråk att han var i hallen för att bli matchvinnare.
Fem minuter, och några obegripliga passningar senare, var emellertid allt som vanligt. H 43 gick i kapp – och ryckte. Någon riktig dramatik i slutminuterna blev det aldrig.
Stefan Mårtensson fick alltså en tuff start på sitt nya jobb. Några smekmånader existerar inte i det här branschen. Kanske ska han anlita samma psykolog som Skurups HB samarbetar med och som därifrån får enstämmiga hyllningar. Någon måste i alla fall försöka locka fram all den kvalitet som ryms i laget.
Ett ljus i novembermörkret: Linjespelaren Patrik Kvalvik som gjorde en av sina bättre elitmatcher i karriären. Satte sju bollar och stred tappert.
Till bäste hemmaspelare utsågs ? Alexander Hansen.
Som sagt. Allt står inte rätt till.
Jan Ohlsson
