Från Österlentill guldjakti Göteborg

I helgen intar ”Team Fredricson” Göteborg. Peder och hustru Lisen åker upp, tillsammans med delar av personalen på Grevlunda. Pappa Ingvar kommer att vara på plats och om Peder går till den individuella finalen nästa helg ansluter resten av familjen.

Men Peder Fredricsons karriär är en angelägenhet för människor långt bortom den innersta kretsen.

Efter OS-silvret i Rio för ett drygt år sedan har 45-åringen blivit en av sportens superstjärnor. Han uppvaktas av arrangörer och journalister och får ständigt förfrågningar om att vara med på olika jippon.

Det är ett stort pussel han försöker lägga. Att hinna umgås med familjen, de tre grabbarna Carsten, Hjalmar och Bill, samt hustrun Lisen som står stark bakom Peder.

– Jag får många förfrågningar på saker som vore jättekul att göra, men eftersom jag tävlar och reser och jobbar så intensivt måste jag dra skarpare gränser. Jag har bestämt mig för att prioritera hästar, tävlingar och familj. När jag väl är hemma vill jag spendera så mycket tid som möjligt med familjen. Det är viktigt för mig, säger Peder.

Lisen trappade ner sin egna framgångsrika karriär för tre år sedan och började utveckla den kommersiella delen av Grevlundas verksamhet. Den som kretsar kring bland annat avel och försäljning. Ett beslut som har skapat utrymme för Peders sportsliga satsning.

– Jag har tur som är gift med en bra fru. För att få det att gå ihop handlar det mycket om Lisen. Hon är underbar och mitt i kaoset kan hon ge familjen en struktur, säger Peder och skrattar.

När han är hemma försöker han bland annat följa sonen Hjalmars fotbollsträningar på Solevi i Kivik.

– Hjalmar hade nog varit mer stolt om jag sprungit in på Ullevi på gräs och med fotbollsskor, än om jag rider in där under EM.

Ingen av dina söner som rider?

– Nej, det har inte blivit så. Det hade varit lite kul om Bill, den yngste, blev intresserad. Men det här är en hård bransch, man måste vara beredd att hugga i och jobba hårt för att ta sig fram och kunna leva på det. Det här är något de bara ska göra om de verkligen, verkligen brinner för det.

Har Carsten och Hjalmar rent av blivit avskräckta?

– Ha-ha, tja, de ser väl på mamma och pappa och tycker att Zlatan har det bättre..

Vi pratar med Peder Fredricson efter stortävlingen i tyska Münster. Det blev succé för den svenske världsstjärnan. I olika stora klasser blev han etta, tvåa och trea på sina två stjärnor All In och Christian K. Han kommer med båda hästarna till EM-tävlingarna och båda är formtoppade.

– Jag fick de svar jag ville ha i Münster. De såg riktigt fina och starka ut.

I den avslutande Grand Prix-hoppningen på 1.60-nivå gjorde Peder och ”Allan” åter en felfri runda. I omhoppningen blev det en knapp förlust mot hemmaryttaren Jens Baackmann och hans Carmen. Precis som i OS-finalen red Peder och ”Allan” någon tiondel för långsamt.

– Jag gjorde en snabb omhoppning, men det fanns lite till att plocka ut. Jag ville inte chansa så här nära inpå ett mästerskap. Om det hade varit en EM-final så hade det gått att satsa lite till.

Han har analyserat OS och försökt hitta detaljer i sina ritter som det går att tjäna tid på.

– Det är små detaljer det handlar om. Men framförallt lär man sig känna hästen bättre ju oftare man rider den under pressade förhållanden. Förhoppningsvis kan både jag och ”Allan” dra nytta av erfarenheterna från OS när vi nu kommer till EM.

– Men för att utvecklas drar jag inte bara nytta av erfarenheterna från OS i Rio senast, utan av hela karriären. Den rutin man samlat på sig gör att man lättare kommer till insikt och ser saker och ting tydligare. Jag vill göra färre saker, men göra dessa bättre.

Vad är det framförallt du vill förbättra?

– Jag vill bli lite snabbare. Exakt så många tiondelar det krävs för att vinna guldet. OS i Rio visade att jag har förbättringspotential på det området, säger Peder Fredricson med ett leende.