Matchhjälten fick segerpuss av brorsan: ”Var fan tunga i den”
IFK Ystad, 6. Ludvig Hallbäck, 8.
Det där är målstatistik för Ystadsderbyts andra halvlek. Då gick YIF från underläge 11–15 till seger, 24–21, och ännu 17 år unge Ludvig Hallbäck låg bakom allt i anfallsväg.
Då fick han som tack en stor och lång segerpuss av brorsan Anton efter matchen.
– Ja, och det var fan tunga i den också. Men det är jäkligt gött att stå här och ha vunnit, sa ”Ludde”.
I första halvlek var Ludvig Hallbäck, liksom övriga YIF:are, paralyserade av IFK Ystads rivstart. Marcus Cleverly i IFK-målet blev ett tidigt spöke, och YIF hade stora problem att penetrera ett solitt IFK-försvar.
Det var ditt första Ystadsderby, var du nervös?
– Ah, nervös vet jag inte. Men det var lite som att vi inte riktigt vågade i första halvlek. Vi stack inte in näsan. Det var mest det vi pratade om i halvtid, sa mittnian.
I andra halvlek stack YIF dit näsan, hjärtat och resten av den kollektiva vita lekamen. Och Ludvig Hallbäck gjorde alltså åtta mål. Vid 18–17 ledde YIF matchen för första gången sedan matchinledningen (2–1) och IFK skulle aldrig riktigt hämta sig. Ludvig Hallbäck gjorde mål på genombrott, niometersskott – och straffar.
Har du tagit över straffläggningssysslan från Hampus Andersson nu?
– Nja, det vet jag inte. ”Hampe” har varit grym på det under försäsongen, så det är inte alls säkert.
Hur firar man seger i ett Ystadsderby i familjen Hallbäck?
– Mamma ska springa Midnattsloppet i Göteborg, så vi ska bara duscha, käka nåt och sen in och kolla på henne.
I Göteborg?
– Ah! Malmö så klart. Jag är så van vid att säga Göteborg.
Första Ystadsderbyt var det även för tränare Jerry Hallbäck. Som mångårig handbollsaktör i Göteborgshandbollen bad YA-sporten honom att jämföra företeelserna.
– Jo, Göteborgsderby är väl bra, men ingenting mot det här. När vi i RIK mötte Sävehof så var det bra tryck, men det var ändå RIK från stan och Sävehof lite utanför. Här är båda klubbarna i stan. Det var verkligen speciellt, och det är mycket känslor nu, sa YIF-tränaren.
Som hittade den stora anledningen till vändningen i försvaret. Men kanske hjälpte också ”hårtorken” YIF:arna gav varandra i halvtid.
– Det blev ett ”blås” i halvtid. Alla höjde rösterna lite, och det blev en stor upphöjning av kvaliteten i andra halvlek. Vi släppte sex mål i andra halvlek, och framför allt Balstad (Lasse) var otrolig där bak.
Anders Persson var blek i första halvlek och blev utbytt i slutet av den. Men i andra halvlek kom han in igen och tog precis rätt bollar. Straffar från både Henrik Knudsen och Fredrik Petersen. Frilägen. Kantlägen. Marcus Cleverly gjorde fler räddningar än Anders Persson och var på det hela taget bättre – men Anders tog bollarna som verkligen gällde något i matchen.
Och framåt, ja, vi har väl tillräckligt poängterat att ganska mycket handlade om en 17-åring från 031-området.
– Kim började kliva, och då började ”Ludde” också kliva och vi fick rätt tajmning på bollsläppen, och då kom lägena. Sen är ju ”Ludde” sylvass i avslutningslägena och från straffpunkten. Det är bara att tacka och bocka för det, sa Jerry Hallbäck.
