Mattias ryggar inte för problemen

– Det är klart att det är jobbigt att stå och titta på när de andra spelar handboll men jag har ändå inga problem med motivationen. Jag är övertygad om att jag ska komma tillbaka. Det var ju enbart på grund av handbollen som jag flyttade till Ystad, säger 23-årige Kvick.

Hans tidigare klubb, IF Hallby, åkte ur allsvenskan efter förra säsongen men Mattias Kvick hade högre ambitioner än att följa med ner i division 1. När IFK Ystad, med den förre Hallbytränaren Kenneth Andersson vid rodret, hörde av sig behövde mittsexan Mattias inte någon längre betänketid.

– Det fanns bud från andra allsvenska klubbar också men jag tyckte att det lät bra med Ystad. Jag behövde ett miljöombyte och ville verkligen spela kvar på allsvensk nivå.

Sista veckan i maj gick flyttlasset från Jönköping de 30 milen ner till Ystad och redan dagen efter genomförde Mattias sitt första träningspass med sina nya lagkamrater.

Glädjen blev emellertid inte särskilt långvarig. Det dröjde inte mer än ett par veckor innan olyckan var framme.

– Vi höll på med skivstångsträning på gymmet. Jag körde uppvärmning med knäböj med enbart stången, utan vikter, när det bara small till i ryggen. Jag fick vansinnigt ont och trodde att jag fått ryggskott. Efter någon vecka ändrades diagnosen till misstanke om diskbråck.

I stället för fortsatt försäsongsträning och så småningom entré i Österporthallen och allsvenskt spel med IFK Ystad har den snart sju månader långa vistelsen i Ystad i stället kommit att handla om rehabträning, rehabträning och åter rehabträning.

Att operera ryggen har aldrig varit ett alternativ.

– Nej, det bedömdes vara för stor risk med att göra ett så stort ingrepp. Det är inte alls säkert att det hade blivit bra. Så jag blev ordinerad att träna upp ryggen i stället och det är det jag hållit på med sedan skadan uppstod. Jag känner fortfarande smärta i ryggen men vardagen har ändå blivit lättare för mig efter hand. Fast att göra saker som att springa och att hoppa är fortfarande problematiskt.

Många som hamnat i Mattias Kvicks situation hade förmodligen ledsnat på tillvaron och flyttat hem till den sociala tryggheten igen. Men Mattias har valt att kämpa på och känner sig som en del av IFK Ystads trupp även om han än så länge inte kunnat bidra på planen.

– Jag har aldrig känt att jag skulle flytta hem igen. Den här situationen som uppstått ska jag bara klara av. Jag umgås mest med Filip Långh, eftersom han bor nära mig och också flyttat ner från Jönköping men alla i laget är bra gubbar. Jag är med på träningarna och ser alla matcher, även bortamatcherna. Jag får mycket hjälp från klubben, som pushar mig hela tiden.

Mattias ligger inte på latsidan privat heller. Sedan han flyttade till Ystad har han jobbat på Ahlsell, Hemrex och Woody, som lagerarbetare och butiksbiträde. Han bor mitt i centrala Ystad, i klassisk Wallandermiljö på Mariagatan.

– Jag har hört rykten om att min lägenhet föreställde en bordell i en av filmerna men det är inget jag kollat närmare. Jag får kanske titta på filmerna lite närmare och se om jag känner igen min lägenhet.

Hösten har ändå inte varit helt till råttorna på det sportsliga planet. När de egna handbollsframgångarna uteblivit för Mattias har han i alla fall kunnat glädjas åt favoritlaget Hammarbys framfart i fotbollens superetta.

– Det var välkomna plåster på såren att Hammarby gick upp i allsvenskan. Med de publiksiffrorna är det definitivt ett lag för allsvenskan.

På måndagen efter jul ska Mattias träffa en ryggspecialiserad ortoped för att följa upp diagnosen och resultatet av höstens hårda träning.

Innan dess blir det dock lite välförtjänt semester och julfirande med familjen.

– Ja, jag ska fira jul i Sälen i år. Jag åker på söndag. Det blir jag och mina föräldrar samt min syster och hennes pojkvän. Visserligen blir det inte mycket till skidåkning för min del men det ska bli skönt ändå, avslutar Mattias Kvick.