GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sölveborn försvarar stretchingens nytta

Det finns experter som ifrågasätter nyttan av stretching. Men Sven-Anders Sölveborn, ortopedspecialist och idrottsmedicinare från Ystad, väljer motsatt väg. "Det är definitivt motiverat med stretching. Att överge stretching vore bara dumt", säger han.
Sport • Publicerad 4 mars 2011
Sven-Anders Sölveborn tycker det är viktigt att man stretchar efter träning. Arkivibild: Thorsten Persson
Sven-Anders Sölveborn tycker det är viktigt att man stretchar efter träning. Arkivibild: Thorsten PerssonFoto: 

Sölveborn har blivit starkt förknippad med detta ämne allt sedan han kom ut med bestsellern "Boken om stretching" 1982.

Han är väl medveten om att stretchingens effekter är omtvistade. Samtidigt tycker han att kritiken ofta är förenklad och riktad mot fel aspekter. Bland annat menar han att den inte sällan har "stretching före träning" som måltavla.

– Och det vet vi redan att det inte ger effekt. Det är stretching efter träning jag förespråkar. Man bör och ska stretcha efter träning. Då har stretching skadeförebyggande effekt. Det visar två amerikanska studier, säger Sven-Anders Sölveborn.

Carl Askling, medicine doktor och legitimerad sjukgymnast, och Örjan Ekblom, medicine doktor, som båda är verksamma vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm är två av dem som ifrågasätter stretching. De menar att det rent vetenskapligt finns ett tunt stöd för att den skulle förebygga skador och lindra träningsvärk.

– Jag håller med om att det finns få studier gjorda, men de studier som är gjorda visar att stretching efter träning är bra, säger Sölveborn.

Han delar upp stretchingens nyttoområden i fem delar: Ökad rörlighet, minskad muskelömhet, skadeförebyggande, ökad prestationsförmåga, samt stretching som behandlingsform (mot exempelvis tennisarmbåge eller artros).

– De studier som tas fram mot stretching pekar ofta bara på en av alla fem punkter. Det gör att de tappar i trovärdighet.

Carl Askling menar att det finns skaderisker med att stretcha i så kallat ytterläge (ett läge där man töjer muskeln tills det tar emot), vad säger du om det?

– Ja, men då handlar det om att man överskrider gränser. Om man överdriver stretchingen med gungande tänjningar så kan det vara så, men om man först spänner muskeln och sedan töjer den så ger det en annan kontroll och då är det en annan sak.

– Det är just tekniken med muskelspänning-avslappning-töjning som i ett antal vetenskapliga studier visat sig vara den effektivaste metoden för att öka rörligheten.

Vad säger du till de experter som anser att stretching mest har psykologiska effekter?

– De har sitt fält och sitt område där de uttalar sig och jag representerar mitt som handlar om alla de fem punkter jag nämnt. Och ser man till alla fem punkter så tycker jag att tveksamheterna bleknar.

Ser du en fara med att det finns så få studier inom ämnet och att de motsäger varandra?

– Visst är det obekvämt, men det finns ingen fara. Det är inte riskfyllt att stretcha.

Ser du det som riskfyllt att låta bli då?

– Ja, effekten blir beklaglig om man överger en så bra, enkel och billig metod. Det är ingen som vinner på det.

Ulf Gummesson
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.