Folklustspel i Stallet
Folklivsgruppen Ramslif bjuder nu på traditionell julfest i Stallet, där smen Nils-Henrik Salomonsson försöker vänslas med nämndemannens dotter, Ulla-Karin Elofsson, medan den fattige daglönaren Hugo Olsson hugger tänderna i en god korvsmörgås. Bild: Bass Nilsson" BORDER="0"Folklivsgruppen Ramslif bjuder nu på traditionell julfest i Stallet, där smen Nils-Henrik Salomonsson försöker vänslas med nämndemannens dotter, Ulla-Karin Elofsson, medan den fattige daglönaren Hugo Olsson hugger tänderna i en god korvsmörgås. Bild: Bass Nilsson Den som inte är från bygden lär behöva ordlistan i programbladet för att hänga med i de österlenska svängarna, för här heter magen "mave" och tröska "piggaverk". Närmare hundra personer hade bänkat sig vid långborden på tisdagskvällen och njöt av den timslånga föreställningen, som utspelar sig år 1901. På den tiden emigrerade många till Amerika för brödfödans skull eller hamnade på fattighuset. Att bocka för fjärdingsmannen och nämndemannen var lika naturligt som att vänslas i halmen på logen. - Vi har bokat in tjugofem föreställningar fram till 20 december, säger idékläckaren och manusförfattaren Nils-Henrik Salomonsson, som själv spelar tre roller: smén Göran Landgren, direktör Skogsberg och luffaren Bengt Ful. Ganska snabbt får man klart för sig rollerna. Här finns den pensionerade nämndemannen Ifvar och hans högfärdiga hustru Lovisa, deras son Åge och dottern Agnes, som återvänt hem från Amerika. Naturligtvis handlar mycket om kärlek, mellan sonen och pigan Hanna, och mellan dottern och smén. Scenen delas in i tre avdelningar med hjälp av finurlig ljussättning. Det gäller för aktörerna att hålla reda på de tre dörrarna och sina roller, något de klarar med bravur. Man skrattar gott åt denna komedi, som dock har en dramadokumentär klangbotten.
