"På Intim hänger ingen i baren"
– Det är inte som förr, säger Gullregnets ordförande Ingmar Jönsson. Intresset för sällskapsdans är på väg nedåt. Vår förening försöker ändå väcka ungdomarnas intresse genom att arrangera kurser, men det hjälper inte. De kommer inte ens och testar.
Två par har stannat i dörren och spanar in över lokalen. De pratar diskret med varandra, liksom överlägger.
Ska ni inte gå in?
– Njä, vi ser inga kända därinne.
I nästa ögonblick vänder de och går.
De cirka 60 personer som slagit sig ned vid långborden sitter bara och väntar på att musiken ska dra igång. Och när den gör det nästan flyger de iväg ut på dansgolvet. Det är imponerande att se vilken glidtaktik de har. Men det kan förstås vara det Skåneberömda golvet.
Gull-Britt och Nils-Erik Johansson från Eriksdal har matchande kläder kvällen till ära. De bär helsvart med röd scarf och röd slips.
Danspubliken ser ut att behärska stegen till varenda dans som spelas upp undantaget riktigt riviga bugglåtar. Några kan, men inget par kan mäta sig med Eva Johansson och Tommy Arvidsson från Hörby. Vilket tempo.
Lyckan är gjord när två ungdomar dyker upp bakom en pelare. Det visar sig att den unga kvinnan dansat folkdans sedan hon var liten och väckt intresset för dans hos sin man.
– Han var inte ett dugg intresserad av dans när vi träffades, säger Jaen Göte. Nu har han lärt och vi går ut och dansar så ofta vi kan. Man får motion och det är socialt, ett sätt att umgås.
– Går man på disko så står kvinnorna på dansgolvet och dansar med varandra och männen står och hänger i baren, tillägger Tony Göte som.
Tyvärr är det en uppfattning många delar. Men på Intim hänger inga i baren. Dessutom får alla dansa. Bjuder inte männen upp så gör kvinnorna det.
Det duktiga buggparet är liksom Jaen Göte folkdansare i grunden men dansar allt utom street- och squaredance.
– Vi gillar att improvisera därför funkar inte squaredance där man följer ett mönster, säger Eva Johansson som vill lägga dans på schemat.
– Det handlar faktiskt om kultur att kunna dansa gammeldans, säger hennes sambo Tommy Arvidsson.
Orkestern spelar upp till träskopolka och det är populärt. Åter igen utmärker sig ett par. Den här gången Ingvar och Ulla-Britt Bengtsson från Ystad som har hittat på en egen snurrvändning som ser väldigt komplicerad ut.
När halva kvällen har gått får danspubliken sin välbehövliga paus och möjlighet att ta en öl och en macka och kanske till och med byta skjorta. Det är svettigt att dansa.
