Skolorna ska organiseras om för att bli bättre

Det har varit ett tufft jobb för de ansvariga i familjeutskottet att få en skolbudget som håller. Skolorna är ändå det team i familjeutskottet som fått den största ökningen, vilket medfört att andra team fått stryka på foten.

– Så det finns ingen saklig grund för den kritik vi fått, säger Mia Böcker, ordförande i kommunstyrelsens familjeutskott.

Det förslag som nu presenterats tycker också teamledarna Margaretha Lasson och Simon Blixt är bra. – Och det innebär en omorganisation med bland annat en rektor på varje skola, säger Margaretha Lasson, teamledare. Vi hoppas att den lösningen ska stärka ledarskapet och möjliggöra en utveckling av pedagogiken.

En annan förändring är att centralt placerad personal som till exempel EU-samordnaren, matematik- och engelskutvecklare med flera framöver ska ingå i de ordinarie arbetslagen, vilket blir en förstärkning i undervisningen.

När budgetarbetet tog sin början ökades skolans ramar med 3 procent.

– Men trots det, visade det sig att det fattades drygt 6 miljoner kronor för att driva verksamheten F-6 (förskoleklass-sjätteklass)

vidare som idag.

Så i det slutliga förslaget som kommunfullmäktige ska ta ställning till i morgon höjdes ramarna till 7,2 procent. Ändå saknas 3 miljoner kronor för gruppen F-6.

För klasserna 7-9 är förslaget nu att öka ramarna till 13, 2 procent.

För att försöka hålla den lagda budgeten har de ansvariga gjort en handlingsplan. Och den går ut på att skolverksamheten ska renodlas med fokus på närvaro och resultat.

–I Smedstorp, med språkprofil, har bara 50 procent av eleverna i femman nått målen enligt de nationella provresultat som presenterats, säger Mia Böcker, I svenska och matte är det 60 procent som nått målen. Och utifrån det ifrågasätter jag värdet av en matte- och språkutvecklare. Är det inte bättre att de ingår i det vanliga arbetslaget och kommer alla elever till del.

Statistiken från de nationella proven 2008 talar för sig själv.

Undantaget är Brösarp där 89 procent av eleverna i femman nått målen i svenska och 100 procent har nått målen i både matte och engelska.

– Och så har det inte alltid sett ut, säger Mia Böcker. – Nu handlar det om att vi måste göra det rätta med de pengar vi har, säger Simon Blixt.

Närvaron i skolan är ett annat problem i kommunens skolor. Elever med mer än 20 procents frånvaro har i förhållande till hösten 2007 fördubblats i gruppen f-6.

Och i nian på Kastanjeskolan är närmare 19 procent av eleverna frånvarande mer än en dag i veckan.

– För att eleverna ska nå ett bra resultat, som vi nu ska sätta folkus på, måste de närvara, säger Simon Blixt. Vi måste anpassa verksamheten till de medel vi har. Det finns inget alternativ. För vi kan ju inte stänga en skola för att vi inte har pengar. Margaretha Lasson och Simon Blixt påpekar att de är mycket nöjda med alla de projektarbeten som gjorts ute på skolorna.

De har varit viktiga för eleverna. Men kan inte fortsätta just nu eftersom det saknas pengar.

Vännerna ute i Europa finns trots allt kvar och kanske går det att integrera en fortsatt kontakt i den ordinarie undervisningen.

Personaen i Smedstorps skola misstänker att organisationsförändringen betyder minskad personaltäthet, mer undervisningstid och större barngrupper.

– Så blir det inte, säger Margaretha Lasson.

Det kan bli precis tvärt om, om de pedagoger som tidigare var centralt placerade får stanna i Smedstorp.

Idag gårdet i snitt 13 barn per lärare i kommunens skolor.