Aung San Suu Kyi betonar försoning

Aung San Suu Kyi passade på att hålla ett mycket försenat Nobelanförande under sitt Sverigebesök, hon fick Nobels fredspris 1991.

Människorättsikonen har på senare tid inte bara fått applåder, utan också internationell kritik för hur hennes regering hanterar situationen för rohingya i delstaten Rakhine. Inga förbättringar sker och Suu Kyi har kritiserats för att vara märkbart tyst om övergreppen.

Etniska konflikter

I sitt tal tog Aung San Suu Kyi upp utmaningen att få landets många etniska grupper att leva tillsammans efter så lång tid under diktatur och konflikter. När det gäller konflikten i Rakhine betonade hon att det är en av de fattigaste regionerna i Burma, och att det inte enbart är rohingya som lever under svåra förhållanden där.

För den burmesiska regeringen gäller det att se till hela befolkningen i delstaten, alla grupper måste känna sig säkra.

Suu Kyi satt i husarrest i 15 år under militärjuntans tid, fram till 2010. Hennes parti vann valet 2015, som bedömdes vara i stort sett demokratiskt och korrekt genomfört. För drygt ett år sedan tillträdde hon som ledare för Burmas regering, med titeln statskansler, men med militären som överrock.

Gick balansgång

Någon kritik mot militären för övergreppen mot rohingya kom aldrig när Suu Kyi svarade på frågor i riksdagen.

Utrikesutskottets vice ordförande Karin Enström (M) har viss förståelse för att Suu Kyi inte öppet kritiserar militären.

Demonstranter

I sitt tal framhöll Suu Kyi flera gånger att omvärlden måste förstå att övergången från diktatur till demokrati tar tid. Men att det inte finns någon annan väg framåt än fred, demokrati och försoning mellan olika grupper.

Medan Suu Kyi talade protesterade drygt 20 personer mot hennes besök utanför riksdagen. "Hon ljuger, hon ljuger", skanderade de.

Han tycker inte att Suu Kyi borde ha bjudits in till Sverige och att det svenska biståndet till Burma borde stoppas.

TT