Utbildning en framtidsfråga

För hela västvärlden är utbildning en ödesfråga. Med en åldrande befolkning skall vi utveckla och stärka vår konkurrenskraft gentemot övriga världen där utvecklingsländerna i rask takt håller på att gå förbi oss på många områden.

I en åldrande befolkningsstruktur skall dessutom en mindre andel arbetsföra försörja en större andel äldre än idag. Detta är en utmaning som heter duga. Sett ur detta perspektiv framstår utbildning som en nyckelfråga inför framtiden. Det är därför oroande att den svenska skolan i internationella jämförelser halkar ner i ranking i ett flertal sådana jämförande undersökningar.

En annan oroande trend är att den svenska skolan blir alltmer ojämlik. Det är inte självklart att alla barn och ungdomar får en likvärdig och jämlik utbildning i Sverige idag. Detta är ett memento och ett avsteg från en av skolans portalparagrafer.

Socioekonomiska faktorer spelar en alltmer avgörande roll. Likaså vart Du bor i vårt land. Det måste vara ett mål i sig att alla barn skall uppnå målet godkänt i alla ämnen när man har gått ut grundskolan. Vi måste ha NOLLTOLERNAS mot misslyckanden av denna grundförutsättning.

Arbetslinjen i skolan måste innebära att ALLA barn ges möjligheten att uppnå minst godkänt i alla ämnen när man gått ut grundskolan. Misslyckande i denna strävan leder ofrånkomligt till stora kostnader för samhället på sikt och ett utanförskap och ett eventuellt bidragsberoende liv för de barn som inte uppnår målet att vara godkända i alla ämnen. Detta är OACCEPTABELT.

Tidiga insatser och stöd är essentiellt för att alla barn skall känna motivation och glädje i sin skolgång redan från starten.

Det är därför viktigt att POLITIKEN inser att investeringar mot tidig utslagning genererar mångfalt tillbaka och ger alla barn samma chans att lyckas i skolan. Skolan måste ses som en rättighet för alla barn att få en bra start livet genom att rätt insatser görs tidigt och att arbetslinjens långa färd genom livet ges samma förutsättningar för alla. Utanförskap tidigt skapar ett hårt och otryggt samhälle.

Arbetslinjen i skolan innebär att resurser tillförs för att säkerställa allas rätt till en demokratisk och jämlik kvalitativt bra utbildning i svensk grundskola. Genom att spara sig ur dagens ekonomiska kris med minskande resurser till skolan blir effekten på sikt den motsatta. Fler barn och ungdomar som kommer att behöva samhällsinsatser till en mycket dyr kostnad. Sämre resultat och mer utslagning stärker inte på sikt vår konkurrenskraft gentemot omvärlden.

Det råder inget tvivel om att förändringar måste göras i dagens skola. Utvecklingen pågår ständigt men det förtar inte kraven på likvärdig utbildning i hela landet. Alla måste ha rätt till samma grundförutsättningar oavsett var i landet man finns. A- form måste vara huvudalternativ ett överallt och endast i undantagsfall frångås. Tidiga insatser till barn i behov av extra stöd för att hänga med sina kamrater i skolan en självklarhet. Utbildningsinsatser till all skolans personal är viktig. Socialträning och demokratiutveckling måste stärkas i den svenska skolan. Tillsynen av kvalitén både vad avser resultat men även bedömningen av uppnådda resultat måste förbättras. Samarbetet mellan elever-föräldar och skolans personal måste utvecklas. Elev och föräldrainflytandet måste stärkas. Samma krav på alla skolor oavsett om de drivs på ena eller andra sättet.

Utbildning är en ödesfråga för Sverige och vi har inte råd att förlora en enda elev på vägen. Utbildning lönar sig för alla inte minst för samhället. Arbetslinjen i skolan måste utvecklas så att grundskolan ger alla chansen till en framgångsrik och intressant fortsatt skolgång och sedermera en bra start i arbetslivet.