Ingen helt vanlig syförening

– Jag har varit med i 14 år och under den tiden har vi då aldrig sytt, berättar Elisabet Magnusson med ett leende.

För den som gissar att man i syjuntor ägnar sig mindre åt sömnad och mer åt struntprat, lär Mariorna alltså hälla vatten på kvarnen.

Eller, visst pysslar man med diverse handarbeten, som i föreningens namn sedan skänks till förmån för välgörande ändamål. Men allt detta görs hemmavid.

För var fjortonde dag, när föreningens medlemmar sammanstrålar, då har man bättre saker än broderier och bordslöpare att lägga tid på. Då ska det ju fikas, sjungas och underhållas.

Och snackas, så klart. – Vi är här för gemenskapens skull. Vi pratar och umgås och vi har väldigt roligt tillsammans, säger Alice Hansson och får genast medhåll av sina bordskamrater.

Det är ett sextiotal pigga damer vi har att göra med. De kan inte vara lätta att hålla ordning på. Fråga bara föreningens ordförande, Per-Åke Hansson.

Snacka om att agera tupp i hönsgården.

– Nej nej, han är snarare katten bland hermelinerna, påpekar någon och får skratten att klinga än högre mellan kaffekopparna.

Per-Åke Hansson själv gillar läget. Men man kan ju undra hur detta gått till, hur en man lyckats ta toppstolen i en syjunta.

– Det var min sambo som övertalade mig att rycka in, när ingen annan ville ta uppdraget. Jag var lite tveksam först, men det har faktiskt fungerat fint.

I dag, fem år senare, sitter han tryggt kvar. Kanske är det ett drömläge?

– Ja, jag trivs jättebra. Det är härliga damer det här, slår han fast och spanar ut över samlingen i Klostergårdens Mariasal. Just denna gång är det förresten födelsedagskalas som står på schemat och dagen till ära serveras andakt, föreläsning och kaffe, ihop med specialbeställd tårta.

Det är nämligen nu i november som Mariorna firar hela 95 år. Och det är en ålder som gör syföreningen till stadens äldsta.

– Alltihop började år 1914. Då var det prästfrun och de fina damerna som träffades hemma hos varandra för att sy och ha trevligt tillsammans, berättar Elisabet Magnusson.

Sedan slutet av 1950-talet håller man till just här i Mariasalen. Och sömnaden må alltså ha lagts åt sidan, men trevligt har man alla gånger än i dag.