”Klostret inget knarkskafferi”

Håkan Nilsson är mycket stolt över Klostrets örtagård med medicinalväxter. Lika bekymrad är han över att det går rykten om att man kan bli hög på att förtära vissa av rötterna eller blommorna.

– Det är helt galet. Däremot har vi i örtagården massor av växter som man kan bli väldigt, väldigt sjuk av. Men samma växter finns i mormors trädgård också.

Han berättar att han blev bestört när han fick höra talas om förgiftningsfallet, men försöker inte heller dölja sin ilska.

– Jag vet inte vad den stackars människan kan ha trott men vidare påläst kan han inte ha varit, om jag uttrycker mig snällt. Att gräva upp och sätta i sig belladonna-rot måste ha varit ett misstag från början till slut.

Håkan Nilsson förklarar att belladonnan, som man utvinner läkemedlet atropin ur, inte har några hallucinogena effekter som en eventuellt drogsuktande person skulle kunna önska sig.

– Under renässansen i Italien droppade de vackra damerna – därav ”bella donna” – atropin i ögonen för att få stora pupiller. De kunde inte se så bra efter det, men det var kanske inte så viktigt. Tja, skönhetsingrepp verkar aldrig ha varit vidare behagligt.

Museichefen bläddrar igenom en katalog över örtagården och rödmarkerar hastigt ett femtontal mycket giftiga växter. De har inte så exotiska namn: liljekonvalj, röd fingerborgsblomma, hasselört, trolldruva.

– Ta stormhatt, alla giftblandares favorit och som romarna gillade att ta livet av varandra med. Och på tiden då det fanns vargar i Skåne preparerade man köttstycken med stormhatt för att ta kol på de stackars djuren.

Förgiftningsincidenten är den enda i sitt slag under 20 år, enligt Håkan Nilsson.

– Det finns ingenting i Klostret som är speciellt knarkvänligt. Vi har faktiskt medvetet valt bort två örter som annars passat in i ett medicinalväxthistoriskt perspektiv, och det är spiklubba och bolmört. Dessa gamla häxväxter skulle vara mer intressanta i ett sånt här sammanhang.

Håkan Nilsson vill dock varna att ett experimenterande med gamla läkeväxter kan bli dyrköpt.

– Det är förstås väldigt farligt att knapra i sig saker utan att vara kemist eller motsvarande. Och även då vet vi att människor reagerar väldigt olika på olika preparat. Det är bara att bläddra i en FASS (läkemedelsinformation) och se på de långa listorna av biverkningar för att förstå det.

Att giftiga växter med mer eller mindre narkotiska egenskaper finns runt omkring oss är inget nytt, menar Håkan Nilsson. Han nämner den för säsongen så aktuella julrosen (Helleborus niger), som också finns på Klostret, som exempel:

– Det är allmänt känt att julrosen har lätt hallucinatoriska egenskaper. På medeltiden användes den som sanningsdrog. Men nyttigt är det förstås inte. Allmänt sett kan man väl säga att det vi har i örtagården kan man bli lite sjuk av, mycket sjuk av eller dödligt sjuk av. Men rätt hanterade och i små mängder kan förstås samma växter och substanser vara livräddare. De är ju medicinalväxter.