Slut med ekoodlingen: ”Vi har räknat jättenoga – lönar sig inte för oss”
Från och med den här säsongen övergår de 700 hektar som varit Kravcertifierade till att odlas konventionellt. Godsets omkring 650 nötkreatur ska som vanligt beta på naturbetesmarker, men det extra foder de får blir inte längre ekologiskt odlat.
Då öppnar sig möjligheten till en nyhet i köttdjurens foder: majs.
– Vi har inte haft majs tidigare, det blir nytt i år. Det är mycket svårt att odla ekologisk majs, nästan omöjligt, säger Anna Danielsson.
Från att ha ökat rejält under många år minskar försäljningen av ekologisk mat sedan ett par år i butikerna. Det påverkar ekogårdarna – den ekologiska odlingen minskar.
Beslutet att sluta odla ekologiskt på Högestad & Christinehof växte fram under fjoråret. Misslyckad skörd av ekoraps var ett tecken på svårigheterna.
– Det är en ekonomisk fråga, marknaden styr. Vi har räknat jättenoga och tog in en extern konsult för att få en oberoende genomlysning. Den visar att det inte är lönsamt för oss, säger vd:n Christian Negendanck.
”Vissa gårdar har bra förutsättningar för ekologisk produktion. Siffrorna visar att vi inte har det.”Christian Negendanck
Det är inte odlarpriserna på ekologiska grödor som sjunkit, utan betalningen för konventionella som blivit bättre i takt med kraftigt höjda kostnader för bränsle, gödning och utsäde. Skillnaden i betalning mellan eko och konventionellt är för liten, både för spannmål och kött. De högre kostnaderna för att framställa ekoprodukter vägs inte upp av bättre betalning.
– Vissa gårdar har bra förutsättningar för ekologisk produktion. Siffrorna visar att vi inte har det. Det finns andra gårdar som är väldigt duktiga på eko. Det råder ingen konkurrens, det här är två olika produktionsinriktningar, säger Christian Negendanck.
Godset blir av med knappt en halv miljon kronor i ekostöd från EU på förändringen, men det kommer gott och väl att vägas upp av de högre spannmålsskördar, räknar de båda med. Skörden kan bli dubbelt så stor med konventionell odling som med ekologisk.
Anna Danielsson tycker att det ska bli skönt att bara ha en sorts produktion i år.
– Det blir lättare att planera och bättre logistik. Helheten blir bättre, säger hon.
Högestad & Christinehof
Godset odlar på cirka 2 000 hektar: spannmål, sockerbetor, oljeväxter, gräsfrö- och fodervallar.
Köttdjur betar under större delen av året på 2 500 hektar naturbeten i bland annat Fyledalen och på nyskapade våtmarker vid Baldringe. Av totalt 650 nötkreatur finns nu 260 dikor. Antalet ska öka till 300 inom kort och på längre sikt till 400.
Anna Danielsson berättar om olika saker som ingår i lantbrukets miljöprofil och som finns med när hon planerar året. Våtmarker har återskapats, där odlas blommande fältkanter som gynnar insekter och vilt, insatser som främjar grodor och fladdermöss är genomförda och det skapas lärkrutor i åkrar där fåglarna kan landa. Godset ingår också i program för klimat och natur.
Precisionsodling – gödning och växtskyddsmedel som sprids i exakt rätt mängd på rätt ställe – bedrivs med hjälp av den senaste tekniken. Inför den här säsongen har Anna Danielsson övertalat Christian Negendanck att investera i en så kallad N-sensor för 350 000 kronor.
Det är en ramp med sensorer som från traktorns tak läser av mängden klorofyll i grödan. På så vis går det att sprida exakt så mycket kväve som behövs.
– Anna har lovat att den ska betala sig på två år, säger Christian Negendanck.
– Förhoppningsvis på kortare tid än så, svarar hon och räknar dels med skördeökningar, dels med att det totalt kommer att gå åt mindre av den dyra gödningen.
– Vi har en väldigt klimatsmart konventionell produktion i Sverige, säger Anna Danielsson.
