Polens affärer angår Ystad
En förutsättning för det stora EU-bidraget till Ystads hamn var att rutten till Polen anpassades till att kunna försörja nya moderna fartyg med naturgasdrift (LNG). Det polska statsägda rederiet Polferries stora färjor skulle byggas i Stettin för att kunna drivas med LNG alternativt marin gasolja (MGO). De nya färjorna var också huvudanledningen till Ystads investeringen i nya hamnlägen, löftet till polackerna om att kunna ta emot de stora fartygen skulle hållas.
När det första ”Letter of intent” skrevs 2016 var planerna att fartygen skulle stå klara 2019. Det blev bråttom att göra Ystads hamn färdig, pressen på att inte försinka utbyggnaden och förlora framtida affärer var stor. Polackerna skulle se Ystad som en tillförlitlig partner som stod för sina ord. Nu i 2019 är läget det omvända, Ystads hamn bygger om för fullt men polackerna har inte byggt några färjor. Och ännu väntar man på startskottet i Polen.
Planen har hela tiden varit att de nykonstruerade fartygen skulle byggas i Stettin, men projektet har skjutits upp flera gånger. Så sent som i maj 2019 förklarade ändå vice polske sjöfarstministern Grzegorz Witkowski i Ystads Allehanda att: ”De tekniska förberedelserna är nästan avklarade. I slutet av året börjar fartygen att byggas på polska varv”.
Uppenbarligen har problemen fortsatt. Enligt polska Poland at Sea, har Polens minister ansvarig för statliga investeringar i marinsektorn, Marek Gróbarczyk, meddelat att det ursprungliga projektet har fallerat. Det har också rapporterats av polsk radio. Regeringen avser att finna en annan lösning och köpa in en färdig konstruktion. Exakt vad det betyder återstår att se.
Ystads hamnutbyggnad har i hög utsträckning betraktats som ett miljöprojekt just på grund av omställningen till naturgasdrift. EU-projektnamnet är ”Cargo capacity upgrade and LNG bunkering Swinoujscie – Ystad maritime link” eller ”Uppgradering av lastkapaciteten och LNG bunkring på den maritima länken mellan Świnoujście – Ystad”. Bidraget från EU drev på politikerna att klubba budgeten för hamnutbyggnaden, de då runt 250 miljoner kronorna i bidrag riskerade att frysa inne.
Ystads Hamns vd Björn Boström menar att det inte finns någon anledning till oro. Han tolkar beskedet som att bygget av fartygen blir av men med inköpt design. Om det blir ytterligare en förseningen på ett eller ett par år anser Boström har mindre ekonomisk betydelse. Han menar också att polackerna håller fast vid att fartygen kommer att drivas av LNG, vilket enligt Boström dessutom fartyget Crakovia kan anpassas för vid en eventuell ombyggnad och förlängning.
Om inte annat kan det konstateras att hamninvesteringar inte kan betraktas som en lokalpolitisk fråga. Det är politiskt spel på hög nivå, där insatserna är höga både i form av förhandlingsförmåga och penningar. När det handlar om statliga politiska projekt kan kasten också bli tvära. Exempelvis blir beroendet av den svårtolkade polska inrikespolitiken stort.
Ystads invånare får hoppas att polackerna vet vad de gör så att hamnprojektet rullar på enligt plan, utan några oväntade ekonomiska konsekvenser för Ystads kommun. Men den inledande tidsmässiga pressen känns med hänvisning till polska färjebyggen känns onekligen märklig så här i efterhand.
