GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Johanna Nylander: Ge tonåringar och deras föräldrar tillgång till sjukjournalen

På 13-årsdagen stängs föräldrarna ute från barnens digitala journaler, och inte förrän på 16-årsdagen får barnet tillgång till dem.
Johanna Nylander
Ledare • Publicerad 9 januari 2023
Johanna Nylander
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks i texten är skribentens egna.
Journalen online.
Journalen online.Foto: Claudio Bresciani/TT

Barn med många vårdkontakter behöver föräldrar som kan stötta vid besök, behandling, och för att hantera all information som behöver delas mellan läkare, vårdnadshavare och patient.

Till hjälp finns digitala verktyg som journalen och läkemedelskollen. Den digitala journalen ger möjligheten att i lugn och ro läsa igenom vad läkaren egentligen sade vid besöket. Föräldern som inte följde med ändå kan ta del av all den viktigaste informationen som gavs, läkaranteckningar mellan besöken loggas, och ibland visas provsvar direkt. På motsvarande sätt är läkemedelskollen viktig för att hålla koll på recept, när de behöver förnyas och vad som egentligen är förskrivet.

Att all den här informationen finns tillgänglig ett par knapptryck bort gör vardagen lättare inte bara för föräldrar och barn, utan också för vården. Bättre informerade patienter har lättare att följa instruktioner, ta rätt mediciner i tid och följa den vårdplan som lagts upp.

Därför är glappet som händer i vården när ett barn fyller 13 år märkligt, försvårande och i värsta fall skadligt. För på 13-årsdagen stängs föräldrarna ute från barnens digitala journaler, och inte förrän på 16-årsdagen får barnet tillgång till dem. För information om läkemedel behöver man bege sig till ett apotek, och det går inte att hämta ut recept från nätapoteken till tonåringar utan att ringa först, något som begränsar tillgången och tar onödigt med resurser från både apoteken och föräldrarna.

Skälet till glappet är att unga ska ha ett ordentligt integritetsskydd. Det är en god ambition, men resultatet har blivit ett system som leder till sämre vård och omvårdnad. Om en tonåring söker vård på egen hand som vårdnadshavaren inte bör känna till, ja, då borde det bli mycket lättare för vårdpersonalen att dölja det i journalen, inte låsa ute både barn och föräldrar från allt.

Det är bra att barn själva får bli delaktiga i vården tidigt, inte minst barn som har många besök på sjukhus och på mottagningar, kanske har en sjukdom som gör att de behöver regelbundna vårdbesök resten av livet. Att ge både barn och föräldrar tillgång till journalen under de tidiga tonåren vore ett bra steg på den vägen. Då kan de tillsammans läsa journalanteckningar och tolka läkarutlåtanden, vare sig det är från astmaläkaren från det återkommande besöket eller ortopeden som lagade det brutna benet.

”Att varken barn eller föräldrar har tillgång till vad vårdpersonal skriver, eller vilka recept som finns utskrivna, är både skadligt och ett fasligt resursslöseri.”

Men läget som är nu, där varken barn eller föräldrar har tillgång till vad vårdpersonal skriver, eller vilka recept som finns utskrivna, är både skadligt och ett fasligt resursslöseri. Öppna upp journalen och läkemedelskollen för landets tonåringar, ge föräldrar tillgång så att de kan fullfölja sitt omvårdnadsansvar, och låt barnen själva vara delaktiga i det som handlar om dem.

Johanna Nylander är fristående krönikör på ledarsidan.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.